Ja det går ju bra.

I morse när jag vaknade var jag tvungen att återigen påminna mig om att jag färgat håret, för att inte bli chockad när jag ser mig i spegeln. Och vet ni vad – I likea it :)

Katten sa att det var läckert och Han tyckte också det var snyggt. Jag var tveksam igår, funderade på om det skulle vara mörkare kanske, bilderna gör att det ser lite mörkare ut än vad det är, men vi får se… Det är ju en grymt radikal förändring, men jag behövde det, har varit blondin så länge nu, på många sätt :) Så det är dags att hitta den där Ewelina jag var innan världen började snurra så vansinnigt fort, den där Ewelina som finns här inne i hjärtat men som inte alltid kommer fram. Så vi får se om rött passar Mig bättre!

Ha en strålande dag!

Kram Ew.

Annonser

2 små kattpojkar söker nytt hem.

Stig och Sixten, 8 år, söker nytt hem. Dom måste bo tillsammans som de oskiljaktiga bröder de är. Deras mamma dog väldigt tidigt i deras liv och därför har de särskilda personligheter som fäster sig väldigt till de människor som är snälla mot dom. Dom är innekatter men gillar att springa ut då och då (ganska ofta) för korta stunder i friheten. Sixten har fått operera bort vissa delar av sitt kisseri och äter specialfoder för att hålla koll på hans njurar som producerar stenar och grus, men han är okej när han har ordentligt med vatten och sitt specialfoder. Stig är en rätt stor herre som inte söker lika mycket närhet som Sixten men som gärna ligger i famnen när han väl får. Båda grabbarna är gula i färgen, ganska djup gul, nästan åt det röda.

Om ni tror att ni skulle kunna ge dessa grabbar ett hem, eller vet någon som kan, så hör av er på en gång, det är väldigt bråttom. Anledningen till flytten är att både min mamma och hennes sambo blivit allergiska, och det har nu gått så långt att tabletter inte längre hjälper.

Please!

Kram Ew.

Världen.

Återigen rasar det i världen. Gaza den kanske värsta. Jag blir ledsen ännu än gång, när ska dessa strider sluta? Och varför krigar folk i guds namn? Religion för mig är en historia fylld av mord, tortyr, våldtäkter och vidriga brott som jag med säkerhet inte ens kan föreställa mig. Och dessa människor som dör för religion, för sin tro, som vägrar överge den utan står rakryggad. TIll vilken nytta? För att man tror att det man sen får komma till är bättre än det man lämnar kanske? För mig blir det både beundran för övertygelsen och känslan av att det är lika svagt som självmord. Båda kräver mod och en övertygelse – och skillnaden? Båda menar ju att det är bättre än den värld de lever i…. Antagligen hädar jag i ungefär tusen olika religioner eller falanger inom religioner. Men det skiter jag i. Jag är inte troende. Jag är döpt och konfirmerad, aktiva val. Men ju äldre jag blivit ju mer övertygad blir jag om att religion är en sorts makt. Många som är troende har en dubbelmoral som vilken politiker som helst borde vara avundsjuk på. Ja, Kristdemokraterna kan ju ;) Skit samma, detta religiösa skitsnack! Don’t get me wrong, de som har en stark tro som bygger på kärlek och övertygelse gör mig glad, att ha den tryggheten och en tillit till att den dagen man dör kommer något som också är bra. Men alla dessa krigsherrar, diktatorer, självutnämmnda ledare – som uppmanar till våld, mord och krig. Han B. Laden som uppmanar till jihad, heligt krig, mot Israel. Bloody hell.

Och här hemma :( Nästan 6000 som förlorat sina jobb sen krisen började. Min lättnad över att jag, mina vänner och min familj jobbar med saker som inte kommer säga upp folk. Men ändå, Plannja här i Luleå, Ferruform som stod stilla över jul och säkert kommer mer att falla. Alla familjer och människor som kanske får flytta, till vilken nytta? När krisen är över (dvs när idioterna i regeringen tagit sitt pick och pack och dragit åt h-vete), ska alla flytta hem då igen!? Nä usch. Det är liksom nervöst…

Nu ha rjag slut saker i huvudet.

Allt väl annars kanske jag ska säga också :)

Kram Ew.

Vad hände.

Herregud. Det är lördag idag. På måndag börjar skolan. Hur hände det? Nyss var det jullov och nu, inge mer lov. Faktum är att jag har nästa lov i slutet av juni när terminen är slut. Det om något känns rätt värdelöst. Visst tycker jag om skolan, men det känns ändå drygt. Känns som att jag gått i en evighet nu och ändå är det 2,5 termin kvar. DET är en evighet i den här takten. Ämne efter ämne betas av och det känns inte som att det är möjligt att vi behöver lära oss mer, vi kan så mycket redan. När vi är klara kommer vi vara mer än förberedda vilket känns tryggt. På schemat i vår står bla engelsk medicinsk terminologi och svenska. Det första ska bli jättekul och det andra fasar jag för. Jag suger nämligen på grammatiska termer. Enda anledningen till att jag kan tillämpa hyffsad grammatik när jag skriver är a) jag pratar flytande svenska och hör vad som är rätt b) min mamma rättade saker jag bad henne kolla igenom med rödpenna och c) jag läser väldigt mycket böcker.

Det här är alltså tjejen som fick MVG på i princip allt i svenska men när grammatikprovet i 1an på gymnasiet lades fram fick jag IG. 3 gånger. Sen ändrade min lärare provet så att jag skulle klara det. Resultatet blev ett VG i ämnet. Jag KAN inte få in vad substantiv är eller verb heller för den delen. Bil boll och ring passar faktiskt in på både substantiv och adjektiv, så det är ingen idé. Men jag kanske kan bullshita mig igenom den kursen också. Som tur är finns bara G och VG. Fotnot för er gamlingar, G=godkänt, VG=väl godkänt , MVG=mycket väl godkänt och IG=icke godkänt. Slut fotnot.

Skit samma. Praktik i 9 veckor. Eller 10, ”påsklovet” får man vara ledig men eftersom att jag ligger minus 2 veckor behöver jag jobba in dom och det är ju praktiskt om jag kan beta av en vecka nu i vår. Sen får jag leta upp ett ställe själv som är villig att ta sig an mig. Varför någon INTE skulle vilja ha gratis arbetskraft vet jag faktiskt inte, vi skrev ju i skarpt läge i slutet av praktiken och har redan väldigt mycket kunskap med oss. Alla fick höga betyg på praktiken. Inte för att jag var så fantastisk, men vi hade så mycket med oss att vi överträffade deras förväntningar, vilket är coolt.

Sen minns jag inte mer kurser. Jo, ännu mer organisation och ledarskap och psykologi. Det sista gillar jag och det första sög jag så mycket på att jag fick be min pojkvän om hjälp, som tur var sög han inte ett dugg och det hela styrdes upp. Idag har jag betat av 3 av 4 uppgifter som bara är 2 månader sena, men jag fick dispens för att…. min lärare gillar mig helt enkelt. Det blir så när man har spenderat 3 år tillsammans… Herregud.

Nu ska jag väl lägga mig, min älskade dotter är sjukt energisk just nu så hon kräver massor med stimulans. Jag känner igen det som ”jag är less på dig mamma”-syndromet. Det är både skönt och ledsamt. Men let’s face it, det ÄR inte kul att spendera 24/7 med samma person. I morgon ska vi leta upp den försvunna pulkan och knalla hem till oss ett tag. Kolla så att saker är som dom ska. Eller så tar vi bussen. Mest troligt blir det så, jag är av naturen sjukt lat. Men pulka till bussen iaf. Och så måste vi åka lite i en backe för det tycker JAG är hemskt skoj.

På måndag ska jag utmana ödet och träna. Om jag får migrän då vet jag inte vart jag ska ta vägen. Jo, till min kontaktperson på närpsykiatrin som kan hjälpa mig med två saker (nu blir det a b igen) a) snacka med en läkare så jag får shysst medicin som funkar med det andra jag äter och b) att jag är sjuk i huvudet och skulle må bra av att snacka om alla upptäckter jag gjort om mig själv det senaste året :) Första smileyn, häftigt. Jag har utvecklat något beroende av dom när jag smsar, det blir hela tiden, säkert jättejobbigt. Vi 80-talister är sådana :P

Nu ska jag sluta svammla, det blev lite mycket känner jag haha

Kram Ew.

Krönika pending.

Min årskrönika får vänta lite, känner inte att jag sugit in det faktum att vi har ett nytt år ännu och därför kan jag inte riktigt finna ro att skriva den.

I dag ska vi till sunderby sjukhus för att kolla upp Haeylis magen igen, men jag tror inte att dom kan ge fler svar faktiskt. Vi kanske helt enkelt får acceptera att hon har en dålig mage och hoppas att det ger med sig när hon  blir äldre. Som det är nu kommer det bli svårt med potträning och dylikt, men det problemet tar vi när vi kommer dit helt enkelt. Det är som det är. Det viktigaste är att hon inte verkar lida av det alls längre, tidigare kunde jag märka att hon var ledsen, frustrerad och arg ibland beroende på hur hennes mage mådde men nu är hon jämnare och jag ser inga samband med eventuellt dåligt humör och mage, och det  är ju trots allt det viktigaste – att hon inte har ont.

I övrigt har vi haft lata dagar, lite småjobb här och där men mest har vi varit lediga. Idag ska hon dock vara på dagis men sen är vi lediga till på måndag och sen börjar skolan, på något underligt sätt har det redan blivit dags. Jag har att syssla med i helgen då det ska pluggas.

Vi är husvakt och är för det mesta i mammas hus, där vi har det bara bra. Tyvärr är det problem med spisen så i 2 dagar har vi fått klara oss utan. Vilket funkar bra med vattenkokare och micro, igår åt vi Billy’s pizza och tände ljus :)

Nyårsafton var en magisk natt på många sätt, så många minnen och fina saker som strömmade in. Underbara samtal och kärlek i sin renaste form. Har så svårt att fatta att 2008 varit det år det varit, jag trodde aldrig jag skulle komma så långt på bara ett år. Förhoppningsvis blir 2009 också ett fantastiskt år att minnas, där vi får behålla alla de vi älskar.

Vi har ju även hunnit vara på Ikea, Katten och jag. Nu har vi ett utmaxat Ikeakort IGEN, men det är härligt för hemma finns nya saker och tro det eller ej men jag börjar faktiskt bli klar. Har lite saker som ska beställas från la redoute och stoppa i sovrummet men ommöblering och hyllor gjorde susen, samt lite Wallies i form av vallmo på den svarta fondvägg. Bilder kommer sen, är tillbaka på N95 nu då min förbannade G900 slutade funka, eller snarare touchskärmen och man kan inte använda telefonen när man inte har den. Kan inte lägga på efter ett samtal tex haha.

Nu försöker min dotter påkalla min uppmärksamhet och jag tror bestämt att det är dags att gå och duscha :)

Kram Ew.