Morgonstund har.

Guld i mun? Kanske det. Måndagar är inte längre en ond dag. När alla dagar är likadana gör det inte så mycket att det är måndag. Jobbet är inte måndag-fredag jobb och skolan börjar en tisdag varje vecka. Kanske sen, när praktiken börjar att det bli en ond dag igen. Men jag tror inte det, för det är ingen större skillnad på dagarna som sagt, upp ska jag iaf.

Jag ska ha mens, och när jag ska ha mens blir jag ledsen. Gråter och håller på. Samtidigt som det är jävligt irriterande, och det tar alltid någon dag innan jag fattar varför jag gråter, och det håller ju på några dagar innan mensen kommer på riktigt. Jag tror alltid att jag blivit deprimerad och så blir jag rädd. Men sen kommer jag på vad det beror på, och då är det faktiskt rätt skönt. Det är den enda gången jag ältar odentligt, eller ältar, men tillåter mig själv att känna att det inte alltid är guld och gröna skogar. Att det ÄR jobbigt med allt ansvar och att man faktiskt får känna att livet inte alltid är jättejätte roligt. Jag önskar hett att jag inte alltid hade allt ansvar, att det fanns någon att dela det med… Att det fanns någon jag kunde lämna över till och bara ha ansvarslös tid för mig själv. För även när H är hos andra är hon alltid mitt ansvar, händer något så är det jag som måste reda ut det och komma springandes. Inget fel i det, jag skaffade barn och så är det, men jag önskar ibland så hett att jag inte var själv. Att hennes pappa var någon som ville och kunde ta hand om henne som jag tar hand om henne. I ärlighetens namn, och nu blir jag väl hängd, så längtar jag ibland hett efter varannan-vecka livet. Inte för att jag inte vill var med henne, jag blir ju glad ända in i maggropen när jag är med henne. Utan för just det där med ansvaret, jag baxnar under det ibland, axlarna är alltid spända över allt som vilar på mig. Vad händer om något händer mig? Om jag ramlar i backen och bryter benet. Vem ska då ta hand om henne!? Eller att få sova tills jag vaknar av mig själv, hämta en kopp kaffe och krypa upp i soffan med en bok? Och sen äta middag och åka och hälsa på en vän och sen krypa ned i sängen för att återigen sova ut och läsa DN Söndag. Någon helg… Och inte behöva ha telefonen på för att jag vet att där hon befinner sig är hon precis lika trygg som med mig och att den hon är med känner som jag. Jag dissar inte mitt liv, mitt liv är rikare med henne än det någonsin varit och jag har hittat min plats i tillvaron tack vare henne, blivit ansvarsfull och vet nu vad som är viktigt på riktigt. Men det skulle vara så skönt att ha någon att luta sig på när det gäller henne. Jag har massor med hjälp, men jag har haft en hel dag för mig själv sen jag var i stockholm i december, en dag. Alltid annars när hon sover borta får jag ställa klockan och kliva upp och hämta henne. Och jag blir glad när hon lyser upp när hon ser mig, det är inte det. Man orkar, absolut. Men ska det vara så här i 4 år till, innan hon klarar sig själv om morgnarna? Jag behöver också vara fö rmig själv. Och då önskar jag så hett att hennes pappa var samma person som han är, utan honom och hans DNA skulle hon inte blivit min H, men att han hade ett annat sinneslag och ett annat sätt att tänka. Det önskar jag. Ibland kommer den mest förbjudna tanken upp, tänk om det var Han som var pappa, hur annorlunda det skulle varit då. Men då skulle det inte varit H och jag och Han skulle inte ha det som vi har det, vi har det bra i varsitt hem och vi har det bra helt enkelt. Men om hennes pappa var som honom, eller som T eller som någon annan av de fantastiska pappor jag känner. Då skulle allt vara så annorlunda.

Sånt ältar jag, men jag inser nu att det hade varit bättre om jag inte gjorde det faktiskt, trots allt finns det ingenting jag kan göra åt hur det är, och det är bäst att acceptera det.

Men annars är allt bra, jag är ju faktiskt inte ens trött!!!

Kram Ew.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s