Bibankslagen, PKU och säkerheten…

Det tog väl ett dygn så var lite av lusten tillbaka :)

Inget långt idag, jag är utmattad och ska sova, men ett snabbt inlägg om något oerhört viktigt.

I kölvattnen efter FRA-lagen kommer nu en utredning gällande Biobanken och PKU-testen. Alla barn födda efter 1975 erbjöds testet, som är till för att leta efter sällsynta sjukdomar. Jag, och alla andra föräldrar fick skriva på ett papper där man godkände lagring av testen, att användas för vetenskaplig forskning. Biobanken finns på Huddinge sjukhus och har vävnader och blodprov från 3,3 miljoner svenskar som frivilligt gått med på att deras prover ska sparas för att användas i vetenskapligt syfte. Just nu pågår en utredning på uppdrag av regeringen om huruvida biobanken ska öppnas upp för polisen att använda som dom behagar. Det här innebär alltså att 3,3 miljoner svenskars DNA kommer bli tillgängligt i borttsutredningar.

Men det är inte allt. Nu diskuteras dessutom, innan utredningen är klar eller klubbad, att man inte längre ska kunna begära urträde ur biobanken.

Folk får bilda sina egna uppfattningar.
MEN
Integritet och rätten till självbestämmande är på väg bort från detta land.
Jag vill inte vara misstänkt tills motsatsen är bevisad och jag vill definitivt inte bli misstänkt för ett brott för att jag spottat på en brottsplats en dag då någon råkar misshandla någon stackare. Har man då inget alibi, oh well.

Att man sparar dömda borttslingars DNA må så vara, även om jag anser att när man sonat sitt straff så har man sonat sitt brott. Men det här!?

Uppmaning:
Gå ur biobanken innan det är för sent…..

Och det är inte bara jag som reagerar. Få gånger har jag hållt med MUF, men någon gång ska vara den första:
DN idag
DN förklarar…

Var inte lata och bekväma, sitt inte och tänk att det inte påverkar er. För det gör det. För en gångs skul lhar vi möjlighet till direktdemokrati, svik inte vår framtid! Pedofiler, mördare och psykopater finns överallt, i USA, Sydafrika, Norge och Sverige. I USA har man det som är på väg att hända – och folk skjuts inte mindre våldtas inte mindre där än här… Det här är inte rätt väg!!!

Hämtat ur kommentar från dagens medicin:
För er som vill gå ur, så är här ett exempel på hur en brev för återkallelse kan se ut. Paranteserna kan tas bort. Gör detta innan det är för sent!
Datum, Ort Jag vill medela att jag, [NAMN (PERSONNR)], härmed återkallar mitt tidigare samtycke för användning av mina vävnadsprover. Enligt §6 lagen om biobanker i hälso- och sjukvården (SFS 2002:297) ska därmed vävnadsprovet omedelbart förstöras. Moderns namn: [för- och efternamn] Moderns personnummer: [personnummer, alla siffror] Sjukhus / BB: [plats för förlossningen] Födelsedatum: [ditt födelsedatum; år, månad, dag] Adress dit bekräftelse skickas: [förnamn, efternamn] [gatuadress] [postadress] [Din underskrift.] Skicka till: PKU-laboratoriet
Huddinge Universitetssjukhus
141 86 Huddinge

On a brake.

Jag har inte den där glädjen i att skriva just nu, kanske inget behov!?

Så för en stund, en dag eller en månad, är den här bloggen nere. Jag kommer tillbaka, behöver sortera vad den här bloggen Är numera, jag var öppnare och rakar förut, nu känns det liksom lite fejkat helt enkelt. Och livet med Honom innebär att det är svårt för mig att skriva vad jag gjort, eftersom att det då kan härledas tillbaka till honom. Så jag behöver fundera lite, och hitta skrivarglädjen igen, den som alltid bott i mig och fortfarande gör, men den har liksom tagit semester.

Den 8 juli åker jag Hem till stockholm för en veckas andningspaus och faktisk semester. Förutom det ska jag jobba i sommar, och avsluta det hela med Lulekalaset och Skåne, i slutet av augusti.

Tills vidare,

So long.

Kram Ew.

Förnekelse?

När man vaknar mitt i natten, och har naglarna nedkörda i vaderna, kliandes rivandes kliandes – och det ändå inte hjälper – är det då dags att acceptera att något är fel?

Vad är det som gör att jag vaknat så här när jag sovit hemma, varje natt i över 2 veckor, INTE gör något åt det? Förnekelse… Jag har inte tid lust ro att ta reda på vad det är som gör att det kliar så vansinnigt på benen armarna magen nacken, men hur kan man ha tid att vakna och klia istället? Åratal, och jag menar åratal, av smörjande varje dag, olika krämer för olika stadier av eksem, dag ut och dag in, aldrig glömma bort. En förklaring är ATT det var så, en annan motsäger sig det genom att aldrig vilja att det blir så IGEN.

Så i morgon…

Med ben som bränner av salvan, kliandet som börjar stilla sig, kryper jag tillbaka i säng och hoppas att det gett sig för i natt.

Kram Ew.

ps. Jag vet ju att det inte blir så illa, det var barn-eksem och jag är ingen unge. Något annat. Tvättmedel, parfym, material, whatever. Felsökningen börjar imorgon! Daddy-O – har du en teori? Samma parfymfria tvättmedel som alltid, men nya tapeter och nya sängkläder. Har dock byxor när jag sover så det borde inte påverka benen. Theory please, Ds.

Aaah music

Jag kan inte föreställa mig ett liv utan musik. Om jag blev blind skulle jag kunna hitta tillbaka till mig själv, men utan hörseln…

Eva Cassidy – Fields of gold
You’ll remember me when the west wind moves
Among the fields of barley
You can tell the sun in his jealous sky
When we walked in fields of gold

So she took her love for to gaze awhile
Among the fields of barley
In his arms she fell as her hair came down
Among the fields of gold

Will you stay with me will you be my love
Among the fields of barley
And you can tell the sun in his jealous sky
When we walked in fields of gold

I never made promises lightly
And there have been some that I’ve broken
But I swear in the days still left
We will walk in fields of gold
We’ll walk in fields of gold

I never made promises lightly
And there have been some that I’ve broken
But I swear in the days still left
We will walk in fields of gold
We’ll walk in fields of gold

Many years have passed since those summer days
Among the fields of barley
See the children run as the sun goes down
As you lie in fields of gold

You’ll remember me when the west wind moves
Among the fields of barley
You can tell the sun in his jealous sky
When we walked in fields of gold
When we walked in fields of gold
When we walked in fields of gold

 

Var väl Sting som skrev den, men jag har inte dubbelkollat. Däremot är det en sån som jag håller nära hjärtat, en vacker låt som sätter ett leende till mina läppar.

Dreams dreams dreams

Där jag var nostalgisk i går är jag idag drömmande om framtiden. I mina tankar är ingenting omöjligt och det där hoppet och tilltron til framtiden jag alltid haft är tillbaka! Att vara naiv är en sak, och i kombination med att tro att allt är hopplöst är det livsfarligt, men i kombination med drömmar är det bara bra. Då låter man inga ”det går inte – det är omöjligt” ta över ens drömmar.

Tittade på lägenheter – det finns så mycket fint här i Luleå, i centrum med strålande utsikt. Hittade en på Lulebo dör jag och Haeyli hade kunnat bo i många år, men jag hamnade på plats 59 och har ändå inte råd med nästan 7000 i hyra :) Men det finns där – greppbart om bara några år. För tillfället nöjer jag mig med att drömma, vi har det bra som vi har det och vi trivs med våra liv.

Hämtade henne på dagis idag vid 11, då sov hon så jag gick hem med hennei vagnen, när jag parkerade henne på gräsmattan utanför vårt hus vaknade hon, och förvåningen och framförallt den ofrörställda glädjen över att det var JAG som var där får vem som helst att smälta. Hon säger mamma nu, så att man vet att det är mamma hon menar. Också det helt obeskrivligt skönt i själen.

2 dagar kvar, sen är det sommarlov. Tenta på torsdag – jag känner mig lugn inför den. Nya schemat inför hösten ser kanon ut, med ett undantag och det är en lärare som har svåra prov, ton av extra-papper utanför litteraturen och sjukt höga förväntningar och krav. I hennes urser fick jag g + vg + g. Och jag pluggade my ass off och fick ÄNDÅ bara 2 g och ett vg. Hmpf.

I da gska vi äta middag hos mamma, så slipper jag tänka på det. Midsommar närmar sig, lite ångest som med alla ”aftnar” i kalendern, men jag ska spendera den i gott sällskap med de 2 jag älskar mest, H och Han.

Nu ska jag plocka upp den berömda H för hon verkar inte vilja somna. Trodde hon var trött när hon lade sig på golvet och hade ett utbrott av ilska, men tydligen inte. Nu är hon iaf nöjd, pratar där inne bara :)

Kram Ew.

It’s back!

Min telefon. Kom tillbaka. Och de andra 2. Och kameran.

Vad är oddsen!? Lämnades utanför polisstationen i söndags. Helt jävla sanslöst!!!

Me is so happy, och T fick en fin födelsedagspresent. Antar att dom i detta nu pysslar med uppdateringar :)

Sov gott!

Kram Ew.

Statistiken…

Ja den dalar. Men det verkar iaf vara så att många har RSS-flöden inlagda för trafiken ökar så fort jag skrivit ett inlägg. Min stackars dator hemma kommer snart börja protestera för att den aldrig används. Men kanske håller den längre då, om man tänker att man har ett visst antal timmar till förfogande!?

En annan statistik som dalar är den på jobbet. Som ny låg man på topp, nu not so much. Men det är också lugnt, jag satsar stenhårt på att allt komme rlösa sig och bli lugnt och harmoniskt efter torsdagen den 19 juni. Dvs om EXAKT EN VECKA. Förstår ni!? 8 veckor av dubbelt, 8 veckor av stress och en inte helt okej nivå av ångest, dåligt samvete gånger 2 (en gång mot H och en gång mot min familj/vänner) och dessutom att det har varit rätt tråkigt att inte ha ett liv. Nu kanske ni tänker att jag får skylla mig själv, vilket jag också får. MEN jag är nästan i land. Och jag lär aldrig göra om det här :)

I går satt och flurade på min framtid. Det här jobbet jag utbildar mig till är väl inte direkt ett jobb där man tjänar några miljoner. Eller ens hundra tusentals kronor. Ingångslönen ger ca 144kr/timme, i 99% av fallen utan möjlighet till ob eller övertid. Det ger ut unge 13000kr i månaden. Now, money isn’t everything, men efter 2 års utbildning och ett lån på dryga 200000 (100′ sen förut och 100′ nu) så vill man ju gärna tjäna mer än någon som städar på ett sjukhus. Eller jobbar kvällar och helger på Kvantum. Men – så här har jag valt. Men så kom jag på att något jag verkligen skulle vilja göra är att jobba med ekonomi. Och inte helt ogärna med strukturer, budgetar och projekt inom landstinget. Alla gnäller om hur det ser ut i dag inom vården, och jag skulle gärna vara med och ändra från insidan. Jag är väl en av de få personer i det här landet som TROR på vår sjukvård och vårt system. Som tror på att det går att ha det kostnadseffektivt OCH bra utan att patienter eller personal ska bli lidande. Men dessa stora planer grusas ju iom att jag INTE tänker läsa 4,5 år på universitetet, och definitivt inte hoppa av det jag gör nu. Det är bra att ha ett yrke att luta sig mot om ens stora planer grusas :)

Ja, planen. Först tänkte jag ägna en termin eller två till att slö-läsa matte b, så är den klar. AMtte är tydligen grunden för ekonomi, konstigt nog ;) Och sen tänkte jag fylla på med någon 7,5 poängs kurs (hp, förr 5p) på distans och halvtid, för att få lite ekonomi. Det kan man ju syssla med sådär på sidan av, funkar det inte så skiter man i det. Inga prestationskrav eftersom att jag inte behöver klara poängen för lånets skull. Sen kan man jobba något år eller två, känna efter, se vad det finns för möjligheter, hålla koll internt på rekrytering för projekt och så ta nåt år och läsa företagsekonomi istället för att jobba. Om man ids. Tur man inte är så gammal :) Anyways, sen gäller det bara att övertyga vem-det-nu-kan-vara att just JAG är rätt person att ingå i den där gruppen av människor som ska rädda hela norrbottens landsting från undergång när sossarna återigen tar makten och får städa upp efter den fiiiiina alliansen som raserat korthuset från botten till toppen. Dom har tydligen inte förstått att om man rycker bort de understa korten, basen, i ett korthus – ja då faller hela skiten. Se marx pyramid, samhället bygger på arbetarna. Man behöver varken vara marxist eller socialist för att se att det ALLTID varit så att de som tillverkar prouktionsmedlena är de viktigaste nyckelspelarna i samhället. Vad fan ska Reinfeldt köra när ingen tillverkar bilar!?

Ja. Här sitter då jag i skolan och flurar. Klev upp tidigt och åkte in för att hinna bälga kaffe och vakna till. En heldag i skolan med infoinfoinfoinfo, kunskap är makt och it’s all fun and games, men det är allt nytt och allt ska fastna. 1 vecka till tenta. Fattar ni!?

Blev sent igår, blir alltid sent när jag jobbat sent. Jag kan inte varva ned på samma sätt som när jag är hemma om kvällarna. Åt jordgubbar och vispgrädde i går, det var ljuvligt gott. Termometern visade på 5 grader vid 23… Så helt somrigt kändes det inte. Tydligen är definitionen på sommar meteorlogiskt att det är över 10 grader hela dygnet i ett visst antal dygn. Så tydligen är det inte sommar ännu. Men vem bryr sig :)

Min fd styvbror hörde av sig igår, han hade träffat pappa och tänkte att vi skulle ta en fika i solen i sommar när vi åker till stockholm. Kul! Ett par dagar i stan kan jag väl sträcka mig till, men resten av tiden ska jag vara i Talludden, promenera med hundarna, prata, och visa H en av de lugnaste, vackraste platserna på jorden. Att köpa det där huset var verkligen ett bra beslut, även om jag var arg i början, ingen fick flytta från Fiskis. Jag var livrädd att glömmas bort och tappa den familjen. Men det är väl klart att jag inte gjorde! Istället vann vi en harmonsik plats där man kan hämta energi.

Ja, vi ska ut till… fan jag har glömt. Sumpan tror jag. Min unge ska få springa av sig och vara vild med en annan unge. Tänk att det enda barn, i princip, man känner nära i ålder bor i stockholm? Fan så opraktiskt. Fast iofs, det finns ju en till, men hon är bara en pytte-bäbis fortf så det tar ett tag innan dom kan ha kul ihop. Sen finns det en i boden också, nära i ålder, men den familjen är precis lika upptagen som jag och H.

Nu ska jag gå och dricka det där berömda kaffet och vänta på att illamåendet från frukosten lägger sig. Jag ÄR ingen frukost människa, behöver nån timme eller 2 innan jag kan äta. Men när jag är så här trött måste jag, orkar inte hålla ögonen öppna annars. Och det gör gott, ger energi och hjälper till att göra så att man blir hungrig vid lunc och middag, något jag behöver för annars glömmer jag bort att äta. Äter jag inte frukost kurrar inte magen på hela dagen. Och mina matvanor har på sista tiden gått från dåliga till fullkomligt värdelösa. Äter en gång om dagen, någonstanns mellan 12 och 22 och där emellan tusen koppar kaffe och redbull, inte helt ovanligt fyller jag på med en frukt eller choklad, socker som socker. Vilket resulterar i att vågen sakta, hekto för hekto rör sig uppåt. 1 kg upp sen jag nådde min målvikt jag satt upp. Anskrämligt. Nej, trycka macka på morgonen och äta jämt över dagen! Mitt stackars barn får leva på köttbullar, blodpudding och mat hos mamma/dagis. I kväll blir det pastasås, ala Ewelina. Hon gillar min mat, tro det eller ej :)

Blablabla. Det blir iaf mycket när jag väl skriver!!!

Kram Ew.

Regn och rusk

Vart tog sommaren vägen skule vi vilja veta!? Haeyli tajmade det dåliga vädret och blev sjuk. Nåväl, en mindre sjukdom sen ungefär. Det betyder dock att jag måste ha med försäkringskassan att göra, något jag inte riktigt tycker om. Att VAB:a kräver grymma kunskaper i byråkrati. Men det går.

Saknar S/J som åkt hem. Men vi ses snart, vi åker ju till stockholm 8 juli, H och jag. Träffa syster och pappa och k och l och p och alla djuren. Så det blir bra!!

Festen VAR bra, så när som på de stulna sakerna. Men men.

Life goes on. 2 veckor kvar av stress och sen tar vi sommarlov och koncentrerar oss på sol, bad, jobb och mys.

Ha det gott!

Kram Ew.

Kul och förjävligt.

en vansinnigt rolig fest.

3 stulna mobiler, 1 stulen kamera och länsade plånböcker.

Vem gör så när man går förbi en fest, blir inbjuden och sen stjäl? Och ingen vet vad dom heter eller vart dom bor. Så ringa försäkring och få en ny. Det var mina nya löpskor på den självrisken. Igen.

Nu ska jag umgås med S/J den ssta kvällen, sen åker hon hem :(

Kram Ew.

 

ps. H har fått sin första barnsjukdom… Lite spännande, men sunkigt också. ds.

One day to go

I morgon är den stora festen. Många last minute drop outs, men så kan det vara. Vi kör på ändå, same ol’ crew, vilket är helt okej med mig.

2 veckor kvar av stress-situationen. I går tog det sig fysiska uttryck i yrsel och gula fläckar framför ögonen, som om någon hällt apelsinjuice över hela min värld. Fast utan kladdet då. Iaf, i ett försök att göra ngt åt stressen har jag idag ställt mig och andats så fort det börjat gå fortfortfort. Och det fungerade, yrseln som satt i även i morse har försvunnit och jag känner mig ganska pigg. Inte särskilt ostressad dock, men jag kan inte begära för mycket. Så länge det sitter i huvudet och inte fysiskt känns det under kontroll. Som sagt, 2 veckor kvar och det borde gå att få ihop. Hela dagen i dag med min älskade unge, det hade gått bra att sova på dagis och hon var glad när hon koom hem. Vi har tvättat och gått lite utomhus, snart ska vi till mamma och där får Haeyli vara medan jag hämtar S/J på Kallax, så möts vi hemma allihopa sen. Mys ikväll, ett ton catching up to do, Han stannar hemma och pular med sitt så vi ska ha nostalgi hela kvällen :) Kanske komma i säng i hyffsad tid så man orkar med morgondagen. Fixa naglarna på förmiddagen och sen är det ställa i ordning i lokalen resten av dagen. Där någonstanns ska man hinna fixa sig också, mellan 5 och 6 typ :)

Jaja, time to go, plocka upp sovande älskling och promenera in till stan. Känner mig som en liten unge som ska börja skolan – så exalterad är jag över att hon kommer, min kära vän. Katten kommer förhoppningsvis hit också ikväll, måste klippa mig och imorgon ska jag försöka sy upp klänningen, den är alldels för snäll. Jag hoppas att jag får onyktra löften om att publicera bilder från festen här i bloggen :) Lär bli kul. A tyckte vi skulle gå ut så att det blev mycket vimmelbilder på alla pimps and ho’s i tidningarna :) Men det kommer inte hända, folk lär vara fulla och åka hem och pöka när det är dags för utgång ;)

Puss på er allihopa – idag är en BRA dag!!!

Och om ni inte hajjat – SOMMAREN ÄR HÄR!

Kram Ew.