Konsten att prioritera.

Jag har nog aldrig varit särskilt bra på att prioritera, alltid haft svårt att säga nej till besök, sällskap, hälsa på och ställa upp. Jag har inte haft några problem med det, eller blivit bitter på något sätt, utan det har ju gått vägen iaf.

Så skaffade man barn. Och då MÅSTE man prioritera sig själv, för att det i förlägningen är att prioritera min dotter. Jag menar inte att jag sätter mig själv först, men jag måste prioritera ”rätt”. Dvs, få tiden att räcka till det mest nödvändiga. Med 80% jobb, heltidsstudier och en underbar unge som lär sig nya saker varje dag gäller det att hålla aktiviteterna nere. Det blir aldrig träning, vill lägga henne själv när jag kan, för vi ses ju aldrig mer, hon är alltid med andra än mig. Förvisso oftast familjen, men ändå, man blr ju ego om sina barn :) Så det blir få besök, det blir korta telefonsamtal och det blir helt enkelt lite umgänge. Jag försöker hinna det som skas, men på kvällarna pluggar jag eftersom att jag använder tiden när jag inte jobbar eller pluggar med att hämta bäbisen på dagis så vi hinner göra något tillsammans. I morgon ska jag hämta henne efter skolan slutar vid 3 och gå på en promenad runt sjön. Tänkte att hon kunde få sova en stund i vagnen och sen gå en bit själv också, kanske stanna vid ankdammen och se vad hon gör med de stackars djuren :)

Livet är great, bättre än någonsin – fortfarande :)

Nu är det godnatt godnatt!

Kram Ew.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s